14MAR.23

Tisdag morgon och lärkorna som kommit jublar över barmarken som också kommit. Det må vara gråblött ute men ljuset är ändå obevekligt. Själv funderar jag mest på var allt smältvatten tog vägen?

Svenska kyrkan rustar för krig. Uppsamlingsplaner för lik planeras och minst en halv miljon gravar ska grävas. Suck, upprustning och eskalering ha ju fungerat åtminstone två gånger tidigare i det moderna Europa – så om alla talar om att kriget snart kommer. Kommer nog kriget snart.

Jag vill minnas att när jag var grabb så fanns det en särskild del i telefonkatalogen (okey för kidsen: en telefonkatalog kan man säga är som Spotify på papper, men istället för en massa låtar så fanns där alfabetiska listor med alla människors adresser och telefonnummer till deras fasta telefoner ((ja alltså fasta telefoner är som mobiler men med sladd…))…)

Telefonkatalogen alltså. En särskild del av denna utgjordes av krigsinformation. När det kalla kriget var som kallast med rubriken NÄR KRIGET KOMMER. Senare när det blev lite mer avslappnat och Tage rodde runt med kommunistiska diktatorer i sin eka där ute på Harpsund ändrades rubriken till OM KRIGET KOMMER. Sedan försvann telefonkatalogerna och det blev fred på jorden. Men nu verkar det som att vi jobbar på för fullt för att få till ett rejält krig igen. Om inte krig så ska vi ALLA ändå vaggas in i oro och svartsyn. Rädsla och ångest till var och en – är gospeln. Härligt att Svenska Kyrkan är med på den båten. Eller heter det – den arken?

Som sagt, lärkorna jublar. Det är annat det än Fågel i Nobelpristagaren Kenzaburo Oe’s roman Mardrömmen. En av alla de där läsupplevelserna som följer med en resten av livet. Läste i tidningen att Kenzaburo Oe gått bort 88 år gammal.
Flyg Fågel, flyg. Afrika väntar.