28 december, 2014

Herodes och timotej

Av JanneHbom

timotej

Idag, värnlösa barns dag, och med över 45 miljoner människor på flykt runt om  på vårt klot torde det finnas allt för många värnlösa barn. Bara tanken gör mig i det närmaste handlingsförlamad. Världen är fortfarande full av Herodesar som plågar och mördar, inte minst barn.

I natt har kvicksilvret här i Linnefors sjunkit ända ner till minus 19 grader. Absolut onödigt lågt och när hundarna och jag var ute tidigt nu här på morgonen så bet det rejält i skinnet. Men inget varar för evigt. Läste i kaffesumpen och möjligtvis även i annan källa att det kommer att ordna upp sig under början på den nya veckan och nollpunkten kommer att temperaturmässigt återtas.

I natt var sömnen fläckvis. Det är så ibland. Den bjuder liksom bara in lite med armbågen. Ändå tar jag girigt emot det som erbjuds. Helst då drömlös sömn eftersom min erfarenhet är att drömmande sömn många gånger är allt annat än utvilande.  I natt tror jag att jag drömde om barndomens somrar. Jag skriver tror för jag kommer sällan ihåg mina drömmar. I bästa fall lever de några sekunder kvar i medvetandet precis vid uppvaknandet. Men samtidigt som jag är fullt upptagen med att vakna och mornas sjunker drömslöjorna undan och förbleknar och endast en lövtunn förnimmelse dröjer sig ibland kvar mera som en påminnelse om att det var något där som inte längre är.

Vi har ett handfat med en läckande kran. Det har varit så ett tag nu. Handfatet har en  speciell blandare och packningarna till den är ännu mer speciella. Så under tiden som vi jagat passande packningar har läckandet tilltagit. Det som en gång i tiden började som ett droppande ljud har nu övergått i ett lätt porlande. Så när jag sitter här i köket hör jag svagt dånet från forsarna utanför fönstren ackompanjerade av den porlande blandaren några rum bort. Det är morgonens ljud i Linnefors. Allt annat är tyst. En skön stund. Ute är det på tok för många minus men här inne porlar sommarbäcken. Kanske var det den lilla bäcken där i kanten av sommarängen mina drömmar handlade om. Jag får nog aldrig veta men jag känner allt en svag doft av timotej.