Allt flyter, men vi sjunker som en sten

[LINNEFORS 2014-05-19] I ett inlägg på sin blogg ”Sträck på ryggen Mjölbybor” gläds en vän och Mjölbybo över den egna kommunens placering i årets BästAttBo-ranking som tidningen Fokus presenterat. I samma blogginlägg konstaterar han att grannkommunen Boxholm, min hemkommun, inte lyser lika klart utan faller ytterligare som en sten i rankingen. Han ber dessutom bland annat om min kommentar. Här kommer nu den.

Att Boxholm hamnar så långt ner i rankingen borde vara ett problem oavsett om man försöker förklara bort dylika undersökningar som i bästa fall baserat på kvasivetenskap. Det spelar ändå roll eftersom de uppmärksammas på så många håll och att man som kommun dessutom jämförs och testas mot övriga 289.  Det samma gäller till exempel Svenskt Näringslivs årliga mätning av det lokala näringslivsklimatet. Man må tycka vad man vill om denna men den påverkar den externa bilden av den egna kommunen. Det i sig borde vara tillräckligt för att ha en strategi för hur man ska förhålla sig till dessa och agera utifrån denna.

Oavsett vilken av dessa undersökningar det gäller så borde ett enkelt förhållningssätt från de drivande krafterna i den egna kommunen vara att även i dessa frågor använda sig av signalsystemet Grönt, Gult och Rött. Under förutsättning att man lägger vikt vid aktuell undersökning.

Grönt – Kommunen befinner sig bland den 1/3-del som är bäst. Tillämpa IAÅ – inga aktiva åtgärder
Gult – Kommunen befinner sig i mellanskiktet. Fyrfältaren visar på vilka delar som kan och bör förändras och lägg aktivitetsplan plan för dessa. Styr, följ upp och mät.
Rött – Kommunen tillhör den sämsta 1/3-delen kommuner i undersökningen. Då är det absolut dags att agera. Vad gäller frörändringsarbete är detta ett guldläge. Här finns förmodligen en mängd förbättringsområden och bara genom att ge sig på ”lågt hängande frukt” kommer man att kunna åstadkomma klättrande i ”tabellen”.

Värt att notera vad gäller årets undersökning är dock åtminstone två saker:

• Man har i år gjort en hel del förändringar i framräknandet av index, vilket innebär att jämförelse med tidigare års resultat egentligen inte låter sig göras. Noterabart är också att man gör dessa förändringar för att bättre takta med aktuell forskning, vilket i sin tur borde innebära att tidigare undersökningsår inte gjort detta.

• I år har man också knutit forskningen närmare. Från och med i år är en forskargrupp under ledning av Charlotta Mellander, professor i Nationalekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping, ansvariga för hela konstruktionen av indexet. Professor Mellander är en av landets främsta experter på städer, kreativitet och regional utveckling och en utpräglad Floridaian. Hon har även varit med, tillsammans med Richard Florida, och utvecklat och publicerat teorier kring den kreativa klassen och städer där de vill bo.

En av grundteserna är att regioner som ska kunna överleva måste dels bli tillräckligt stora (minst 1.000.000 invånare) dels också ha stark koncentration av värden av  öppenhet, tolerans och lycka. När dessa sedan paras med regionens ekonomi, entreprenörskap och innovationer skapas ett vinande koncept. Hur framgångsrik man är som region mäts bland annat genom spektakulära indikatorer som bohemindex och bögindex. När en stark tro på urbaniseringen som grund till framgång och en ännu starkare tro på den kreativa kraften som drivkraft för attraktivitet är fundamenta i professor Mellanders forskning finns en risk att dessa teorier smittar av sig och får en betydande inverkan på värderingen av datat och utformningen av indexet.

Bra eller dåligt? Vet ej. Men enligt Mellanders teorier skulle Boxholm redan idag inte existera överhuvudtaget, Mjölby helt och hållet bara vara en del av Linköpings/Norrköpings ringar på vattnet. Dessutom skulle den tillväxt som sker i Tranås var fel typ av tillväxt, då alla nyinflyttande är alldeles för gamla (läs icke-kreativa).

Det kan väl ändå till viss del vara någon form av tröst om man nu skulle svälja Richard Florida’s teorier med hull och hår att på högskolan där man i Sverige predikar hans lära allra mest, i Jönköping, där har politikerna bestämt att det räcker att bilda region på 330.000 invånare. Dessutom i en region som av många externa bedömare anses tillhöra en av de minst toleranta regionerna i Sverige. Det stärker i varje fall tesen att ingen blir profet i sin egen hemstad.

Men visst gläds vi åt Mjölbys placeringen. I bästa fall smittar det av sig på grannkommunen söderut. Och det, det kan vi sannerligen behöva.

Blogg100  #Blogg100 är en utmaning som går ut på att blogga varje dag, 100 dagar i rad. Här kan du läsa mer om utmaningen Det här var blogginlägg 80 av 100.