Det blir omval, inget nyval.
[LINNEFORS 2014-12-04] Den sittande regeringen förlorar omröstningen i riksdagen, regeringskrisen är därmed ett faktum och Statsministern meddelar att att det ska bli nyval. Formellt sker utlysande om nyval den 29 december. Det är nämligen först då som han suttit i tre månader som regeringschef. Men i verkligheten gjorde han det redan igår på presskonferensen. Den 22 mars ska vi gå till valurnorna igen. Ett antal hundratals miljoner lär det kosta. Men nyval blir det.
Nyval alltså. Det blir nyval. Nu pratar alla om nyval. Men vänta nu, vad är det som är nytt? På samma presskonferens igår meddelade också regeringschefen, stöttad av ett språkrör att Socialdemokraterna går till val tillsammans med Miljöparitet och att det gemensamma valmanifestet utgörs av den budget som 30 minuter innan precis röstats ned av riksdagen. Då kan man väl knappast prata om nyval snarare omval. Och hur stor är inte sannolikheten att utgången blir det samma. Ännu ett nederlag i Riksdagen.
Och var står vi då?
Det heter gud bevars Regeringschef och inte Regeringsledare. Och det är kanske tur en dag som denna. För det är stor skillnad på chef och ledare. En ledare hade nog aldrig låtit det gå så här långt. Ett av problemen verkar vara att Löfvén när han till slut blev Statsminister inte lyckades få sitt lag att inse att valrörelsen var över. ”Vi vann. Dags att agera utifrån detta för Sveriges bästa”. Istället lät han Romsonare, Fridolinare och inte minst Magdalena Andersson fortsätta driva konfronterande kampanj i bästa torgmötesstil. Det med det enda resultatet att dörr efter dörr stängdes som omöjliggjorde att det kunde uppnås parlamentariskt hållbara överenskommelser.
För trots att vår nuvarande Statsminister i tid och otid påpekat att han ägnat i stort sett hela sitt vuxna liv åt att förhandla har han inte lyckats särskilt väl med det i den politiska sfären. Inte vare sig med regeringskollegan Miljöpartiet eller ens stödpartiet Vänsterpartiet. Både de gröna och de illröda har nog varit strået vassare i förhandlingarna. Utanför den sfären har Löfvén dessutom kammat absolut noll.
Så nu utlyser han nyval som direkt cementeras till ett omval då det slås fast att man går till val med exakt samma innehåll och upplägg som röstades ned igår. Det betyder att man inte bara stänger dörrar. Man låser dem med dubbla eller tredubbla lås, spikar igen och den utsträckta handen formas till polisens klassiska handtecken för stopp.
Istället tror man att väljarna ska tänka om, se ljuset och ge Statsministern och hans regering inte bara förnyat utan dessutom stärkt förtroende. Löfvén må visa svagt ledarskap, underprestera vid det politiska förhandlingsbordet, men ingen ska kunna säga att han inte är en gambler, en spelare.
Men det är en stor risk han tar. Efter valet 2006 gjorde professorn i statsvetenskap, Henrik Ekengren Oscarsson tillsammans med statsvetaren och TV-profilen Sören Holmberg en kartläggning av sd-väljarna. En kartläggning som visade bland mycket annat att sd-väljarna skiljer sig dramatiskt från övriga partiers väljare när det gäller politiskt förtroende. Det som förenar dessa väljare är verkligen bristen på förtroende för politiker. Endast 11 procent av de som valde sd uppgav att de hade mycket eller ganska stort förtroende för politiker. Detta ska jämföras med att bland samtliga väljare är den siffran 45 procent.
Politikens oförmåga, regeringens misslyckande att regera, det bristande ledarskapet och alla-skyller-på-alla leken. Risken är stor att den senaste tidens politiska cirkus har endast lett till att ytterligare väljare sällar sig till den skara där politikerföraktet avgör var man väljer att lägga sin röst en söndag i mars nästa år. Inte minst med tanke på att det bara är ett omval, inget nyval.