Det femte väderstrecket

Jag bor i det femte väderstrecket.
Det ligger precis här
men det är nästan omöjligt att hitta hit.

Otryckt på alla världens kompassrosor
men ändå med en lätt rosendoft.
Om man ändå dristar sig till att försöka
berätta om vägen hit
saknas de avgörande orden.
Riktning och antalet grader
och eventuella meter över havet.

Om man istället beskriver själva platsen.
Längst ut på en spets
precis som kompassnålens
eller kompassrosens taggar.
Det är ljust och mörkt här.
Vindstilla och full orkan.

Vi är fler här
men inte så många.
Jag skulle nog kunna räkna dem alla.
Eller de flesta.
Om de bara stod still.

Här står tiden aldrig still.
Den bara byter riktning då och då.
Ibland vill jag tillbaka till
det som komma skall.
Tick tack.
Tack tick.