Diktare återanvände dikt

Ibland uppstår ett tomrum i alltet. Precis det hände i går. Jag firade år och samtidigt slutade han sina. Torgny Lindgren blev 78 år. En av de 18 stolarna gapar tom och aldrig mer på nytt får vi ta del av hans lysande berättarlust, hans Västerbotten som blivit mer verkligt än det riktiga landskap där min storebror en gång i tiden föddes.

Av alla Torgnys fantastiska karaktärer är det nog ändå notisskrivaren den som ständigt kommer tillbaka till mig. Det verkade som författaren och jag delade kärleken till och såg den oändliga möjligheten i just notisen. Under en tid brevväxlade vi. Jag försökte med uppbådandet av all min kraft att få Torgny som gäst till mitt radioprogram. Han stretade emot på det unika lindgrenska sättet. Det som gjorde att man kände sig så innerligt sedd att till och med ett tack, men, nej tack värmde ända in i själen. Jag ändrade taktik i mitt tjatande och övergick att kommunicera i just notisens format. Torgny var inte sen att häkta på och satt till slut in nådastöten med ”Äldre man bröt armen” och jag tvingades sträcka vapen.

Det fina och det trösterika är ändå att Torgny Lindgren har lämnat ett bestående konstnärskap efter sig. Om du vill upptäcka han författarskap och frågar dig; vad ska jag läsa, är svaret enkelt. Välj fritt. Allt är läsvärt. Själv kommer jag återigen att läsa om Pölsan, Hummelhonung, Dorés bibel, Norrland akvavit och Klingsor och säkert några till.

När en vän gick bort under förra året skrev jag några rader. Jag återanvänder den gärna för dig Torgny. Notisen om detta hade kanske rubricerats ”Diktare återanvände dikt” – Vila i frid.

Det finns en vind som alltid blåser.
Ibland urstarkt stormande.
Ibland nästan bara
som en knappt märkbar utandning.
Men den blåser alltid. Alltid.
Eller, nästan alltid.
För det finns sällsynta tillfällen
då vinden stannar upp
för att fånga en människas
sista andetag.
Allt blir vindstilla.
Alldeles stilla.

Sedan, i samma stund,
en ängels första andetag.
Och bort blåser du.
Här står vi kvar
med vår saknad
men med våra minnen.
Du är vinden nu, min vän.