Fem läsupplevelser från första meningen
[LINNEFORS 2014-06-01] Letar du efter din nästa läsupplevelse. Efter den där boken som trollbinder dig nästan från allra första sidan. Nästa från de allra första meningarna. Då kanske det här är något för dig. Jag gick ett varv bland bokhyllorna och plockade fram 5 böcker som redan på första sidans första textrader drog in mig i berättelsen och höll mig kvar.
Då och då kan läsandet av en ny bok till att börja med vara en uthållighetssport. Det gäller att ge boken ”chansen” och du måste mer eller mindre tvinga dig igenom de 50 till 70 första sidorna innan du landar i läsandet och berättelsen. Ibland beror det på att författaren kanske lägger lite för mycket krut på presentationen och för lite på själva berättelsen. Ibland kan det bero på mig som läsare. Jag kommer kanske direkt från ett annat stort läsäventyr och har svårt att ställa om eller att jag helt enkelt inte är i rätt läge för den eller den typen av berättelse.
Men ibland är jag fast från första sidan och jag sveps med och den berättade historien blir direkt en stor upplevelse. Sida upp och sida ned och snart återstår bara några få kapitel, några få sidor men jag vill att det aldrig ska ta slut. Men lika plötsligt som allt började är det där, slutet och samtidigt som jag lägger ifrån mig boken kommer saknaden och ibland sorgen över att det är slut för den här gången. Men också glädjen över att jag fick följa med in i texten.
Här är nu några av mina läsupplevelser och deras första meningar. Kanske har du redan läst dem. Kanske har du dem kvar att läsa. Kanske kommer de också att stanna kvar hos dig efteråt som de gjort hos mig. Kanske tycker du inte alls om dem. Oavsett vilket, håll till godo här kommer förstameningar från fem av mina favoriter när jag gick ett varv bland bokhyllorna.
”I begynnelsen var kärret, gräftan – och Jussi.”
Väinö Linna är kanske mest känd som författaren till Okänd soldat, men hela trilogin Här under polstjärnan med titlarna Högt bland Saarijärvis moar, Upp, trälar! Och Söner av ett folk var en enorm läsupplevelse för mig. Förstameningen är från Högt bland Saarijärvis moar med huvudpersonen Jussi Koskela som bygger sin framtid bokstavligen från grunden. Det hårda livet, de stora orättvisorna och den lilla människans kamp mot makten. Idag anses Linnas verk tillhöra de moderna nordiska klassikerna och är också en djupt mänsklig berättelse om socialismens framväxt.
”Det hände den septembervecka för trettio år sedan när Harald Pihlgren tog livet av sig, att vi fick oväntat besök”.
Göran Tunströms roman Berömda män som varit i Sunne fick Augustpriset för bästa roman 1998. En fullständigt strålande roman. I dagboksform bjuds vi in i fantastisk skröna berättad med sorg och humor, med distans och närhet. Sällan har jag så ofta läst högt för mig själv ur en bok. Göran Thunström var en stor berättare. Har du inte läst något av honom har du ALLT kvar.
”Tystnaden rivs sönder av hundskall. Modern lyfter blicken från diskhon och hon ser ut genom fönstret. Skällandet kommer djupt nerifrån strupen på djuret. Hela den svarta, muskulösa kroppen darrar av iver.”
Det här är en kriminalroman, en deckare. Men den innehåller också en av de ljuvligaste kärlekshistorier som man kan tänka sig. Karin Fossum har i romanen Älskade Poona skrivit in en gripande berättelse om Gunder från Elvestad i Norge och Poona från Bombay i Indien. Om två människor som finner varandra för att snart förloras igen. Jag kommer ihåg när jag läste boken att jag önskade att Karin Fossum egentligen skulle fortsatt på den historien och att den skulle fått ett annat slut.
”Jag har slutat titta på TV. Jag bara lade av helt enkelt, för gott, inte ett program har jag sett sedan dess, inte ens sporten.”
Så börjar romanen TV av Jean-Philippe Toussaint och den meningen är symptomatisk för hela boken, för det händer i stort sett ingenting i hela boken. Och jag älskar den. En konsthistoriker har ambitionen att skriva en essä om konstnären Tizian. Han har förberett allt. Alla efterforskningar är gjorda. Stipendiet insatt på hans bankkonto och han är på plats i självaste Berlin. Allt är egentligen på plats, utom inspirationen. Den låter inte infinna sig. En sagolikt läsvärd bok om lättjan och den starka tron på morgondagens möjligheter. Vissa böcker dröjer sig kvar. Den här återkommer ofta till mig inte minst när min prestationsångest är som starkast.
”Omedelbart han såg kärringen beslöt han sig för att förgöra henne.”
Vi har en Amerikaklocka här hemma. Men jag skulle aldrig i hela mitt liv låta hänga den på en yttervägg. Inte efter att ha läst På palmblad och rosor av Stig Claesson. Få författare har skildrat vår tids svenska landsbygd som Stig ”Slas” Cleasson. Med en förläningssladd för TV:n i handen kliver fastighetsmäklaren Oskarsson in i en stuga mitt inne i skogen i någonstans i svensk avfolkningsbygd. Det är tyst och till synes tomt. Men, nerbäddad i sängen ligger en stum gammal gumma. Välskött, omvårdad men ensam. Detta är upptakten till berättelsen om dagens och gårdagens Sverige. Jag har nog läst allt som Slas skrivit, men jag återkommer ständigt till palmblad och rosor.
Det här var fem slumpvis valda böcker och författare som gjort och gör avtryck på mig. Fyra män och en kvinna. Bredvid mig här på skrivbordet ligger ytterligare fem stycken böcker. Kanske tipsar jag om dem nästa gång. Den som läser får se.
Blogg100
#Blogg100 är en utmaning som går ut på att blogga varje dag, 100 dagar i rad.
Här kan du läsa mer om utmaningen Det här var blogginlägg 93 av 100.