Flexit
Jag vet inte, kanske är du lika trött som jag på antingen-eller-inställningen. Antingen är man emot eller så är man för. Antingen känner man välvilja eller så känner man ovilja. Svart eller vitt. Kärlek eller hat. Det binära synsättet som avkrävs oss hela tiden. Och då dessutom helt oberoende av sakers tillstånd, magnitud eller påverkan. Allt från Mello till världsläget, klimatkriser och jordens undergång.
Ta bara Brexit, ni vet Storbritanniens hårdföra inställning till att försvinna fortare än en avlöning från det europeiska samarbetet. Det har i sig delat upp hela världen i påhejare och utbuare. Till vilken nytta. Det enda det på sikt kommer innebära är ett försvagat England och ett försvagat Europa. En lose – lose på alla plan. De EU-fientliga vindarna kommer som ett resultat av Brexit att blåsa upp ännu starkare i andra medlemsländer. Det kommer sprida sig.
Vi har väl alla, var och en, hjärtskärande exempel på hur EU’s överförmynderi beskurit våra liv och levene. Otaliga exempel; att definiera vad som är en banan, gurkans utseende, vad är korv, gungor och lekplatsers utformning, vem som får eller inte får snusa, storleken på glipan mellan bräderna i det som utgör parkbänkens ryggstöd.
Allt det där andra som är den egentliga anledningen till EU ni vet – fredsprojektet – den fria rörligheten för varor, tjänster och människor kommer att blekna i jämförelse med allt det dumma. Tyvärr!
Därför är det kanske dags att städa upp och få till en nystart. Låt varje medlemsstat få genomgå en Flexit. Till skillnad från Brexit som är en total brytning med EU är Flexit en mer nyanserad hållning till den europeiska gemenskapen. Här kan varje land välja sitt medlemskap utifrån någon form av meny och plocka de delar som man vill ansluta sig till och göra gemensam sak av. På det sättet skulle det kunna skapa ett engagemang långt utanför maktens korridorer i Bryssel. Det skulle också blottlägga de delar av EU’s arbete som inte åtnjuter någon som helst förtroende bland vare sig nationella politiker eller deras väljare.
Flexit är givetvis ett utopiskt tillstånd, förmodligen dessutom med grava naivistiska inslag. Det kan med andra ord bara bli bättre – utopi som i framtidstro och på den framtid som tillhör de som i dag är det barnsliga personifierade – våra barn. 😊