Konstkupperna

Det råder feststämning i hela Norge. Det är lördag den 12 februari 1994 och dags för invigning av de Olympiska Spelen i Lillehammer. Men på Nationalmuseum i Oslo uteblir festyran.

Under natten har museet utsatts för en fräck konstkupp och Edvard Munchs mest kända målning Skriet har stulits. Tjuvarna har dessutom mage att lämna kvar ett vykort med texten ”tack för den dåliga säkerheten”.

Edvard Munch målade ett flertal versioner av ”Skriet; en osignerad skiss i pastell, en mer fullbordad i pastell, och en i olja, tempera och pastell på pannå. Och det var den pannån som stals.

Munch målade lång senare ytterligare en version i tempera på pannå. Dessutom finns ”Skriet också som litografi.

Skriet med sitt expressionistiska motiv sätter ett sinnestillstånd på plats direkt. Det räcker bara med att betraktarens blick snuddar vi bilden för att den känsla som konstnären velat skildra infinner sig. Munch själv ger bakgrund till bilden så här:
”Jag gick längs vägen med två vänner – så gick solen ned – himlen blev plötsligt blodröd – jag stannade, lutade mig mot staketet utmattad – över den blåsvarta fjorden och staden låg blod och eldtungor – mina vänner gick vidare och jag stod där darrande av rädsla – och jag kände hur ett högljutt, ändlöst skri genomträngde naturen.”

Jakten börjar. För Skrietsom stals på Nationalmuseum krävde tjuvarna en miljon dollar. Men genom internationellt polissamarbete kunde gärningsmännen gripas och tavlan återbördas till museet efter bara tre månader på ”rymmen”.

Värre gick det den andra gången. Den 22 augusti 2004 tog sig nämligen beväpnade rånare in på Munch-museet och stal deras version av Skriet. Förövarna passade också på att ta med sig ytterligare ett verk av Munch – Madonna. Den här gången skulle det ta två år för den norska polisen att återfinna tavlorna. Sorgligt nog så var Skriet-tavlan i fruktansvärt skick. På grund av hur tavlan hade hanterats hade målningen nämligen fått både fukt- och mekaniska skador som aldrig helt gått att reparera.

Att kriminella över åren visat ett så stort intresse för den ångestframkallande tavlan kan möjligen förklaras med att de borde inneha ett visst ekonomiskt värde. Och mycket riktigt, pastellversionen som ägdes av en privatperson blev då såldes 2012 den dyraste målningen som någonsin sålts på en auktion. En anonym budgivare via telefon fick punga upp med 119 miljoner dollar för att kunna hänga upp den på sin vägg. Det skulle senare visa sig att den anonyme köparen var Leon Black, en riskkapitalist med stort konstintresse och ännu större plånbok.

Skriet av Edvard Munch må vara fantastisk och extraordinär på många sätt men Den sjuka flickan som Munch tidigt målade är så hjärtskärande vacker och sorglig och är min absoluta favorit ifrån norrmannens produktion. Någon gång ska jag berätta mer om den.

Skriet pastell från 1893, Munchmuseet i Oslo.
Skriet olja, tempera och pastell på papp från 1893 Nasjonalmuseet i Oslo. (den som stals 1994)
Skriet pastell från 1895 (79 × 59 cm), privat ägo. (den som såldes för 119 mille)
Skriet tempera på pannå från 1910, Munchmuseet i Oslo. (den som stals 2004)
Skriet litografi från 1895.

#enbildkonstnärperdaghållerdoktornborta #konst #konstpaus