30 april, 2016

Kopparnätet försvinner

Av JanneHbom

koppar_1000x450

Tänk dig, det knackar på dörren hemma hos dig och när du öppnar står där en äppelkindad tjänsteman från Trafikverket. Tjänstemannen hälsar vänligt, ler med en jämn tandrad och låter glatt meddela att vägen som du åker på för att ta dig till och från din bostad ska plöjas upp efter som den har 70 år på nacken och lever inte längre upp till dagens behov av säkerhet och kapacitet. Vi på Trafikverket förespråkar modernare vägar, vägar som är framtidssäkrade. Så i ditt fall, meddelar tjänstemannen, rekommenderar vi Europaväg fyra, kanske mera känd som E4. En hypermodern tvåfilig motorväg med planskilda korsningar.

Men vänta nu, kanske du försöker, E4:an går ju inte förbi här? Det är ju dessutom flera mil till den vägen. Nu jag, men i framtiden är det mycket möjligt att det blir så. Det kommer nog ordna sig…

…Tro nu inte för en sekund att detta är sant. Trafikverket skulle aldrig ens komma på tanken. Tillgången till infrastruktur är en medborgerlig rättighet. I varje fall när det gäller vägar. Helt annat blir det dock när det rör sig om telefoni och data.

I dagens Corren uppmärksammas att ”totalt 480 hushåll och företag berörs när Telia släcker kopparnätet i Linköping nästa år. Då försvinner fast telefoni och bredband via ADSL.” Telia har under många år lobbat hårt för få nedmontera det trådburna svenska telefonnätet. Det som beskrivs ovan som kopparnätet. Redan 2009 åkte bolagets vice koncernchef tillsammans med finanschefen runt och träffade Sveriges kommuner i ett försök att gjuta olja på vågorna inför planerad nedmontering. År 2010 genomförde Telia tester i tre pilotkommuner; Årjäng, Flen och Vetlanda.

Det finns flera orsaker till att Telia driver frågan stenhårt och det är mer relaterat till bolagets resultaträkning än det som bolagets presschef Irene Krohn säger i dagens Corren:
”Det gamla kopparnätet har 70 år på nacken och delar av det lever inte längre upp till dagens behov av driftsäkerhet och kapacitet. Därför vill vi gå över till modernare lösningar och framtidssäker teknik, främst via fiber eller mobilnäten.”
Eller som hon säger i Smålands-Tidningen den 15 mars:
”Kopparnätet är på sina håll jättegammalt, uppåt 70 år, och det är inte byggt för alla de tjänster som de flesta av oss använder i sin vardag.”
Telias presschef är flitig i media. Runt om i hela landet dyker hennes pratminus upp om moderna lösningar, framtidssäker teknik och alla de tjänster som vi kommer att kunna få tillgång till så fort kopparnätet är nedmonterat. All heder åt henne. Hon har fått ta del av de usp:ar som vice koncernchefen presenterade för mig i ett småländskt kommunhus redan 2009 och presschefen framför dem med lagom variation, men med samma innebörd – vi tar bort för att det ska bli bättre.

Men som sagt Telias nedmontering av kopparnätet är tyvärr mer kopplat till bolagets egen resultaträkning. För förutom att Telia är som vilket annat telefoniföretag som helst har bolaget också ett ansvar för landets fasta telefonnät. En ständig hämsko för direktörer och ledningsgrupper inom koncernen som helst av allt skulle vilja var lika balla och trendiga som de är på till exempel ultraprivata Tele2. Istället ingår det i Telias uppdrag att underhålla det fasta telenätet. Det betyder ju att man måste lägga en massa tråkiga pengar på underhåll istället för att pumpa in dem i käcka reklamfilmer om till exempel ett får.

För att komma till rätta med det valde man helt sonika att outsourca linjeunderhållet som då analogt blev en tydlig kostnadspost i resultaträkningen. Nästa steg när väl outsourcingen var på plats var att börja få ned kostnaden för den samma. Det löstes genom prispress och neddragen ambitionsnivå på underhållet. Med den nya ambitionsnivån kom som ett brev på posten försämrad kvalitet i det fasta telenätet. Det är idag ingen ovanlig syn att längs till exempel småländska vägar se långa avsnitt med lågt hängande kopparkabel. Ett resultat av rasade telefonstolpar som inte ersatts. Men det kapade kostnaderna för underhållet och uteblivet dito har haft direkt positivt påverkan på bolagets resultaträkning.

På tal om stolpar har det förekommit uppgifter om att det är upp till en miljon (1.000.000) telefonstolpar i det fasta nätet som måste bytas ut. Det i sig en ansenlig utgift. Och det är klart för varje stolpe Telia slipper byta ut påverkas bolagets resultat postivt.

Men vaddå säger vän av digital ordning. Det är väl bara att köra. De mobila lösningarna och fiber är ju mycket bättre på alla sätt. Det är ju helt rätt, visst är det så – om det fungerar, men verkligheten är en helt annan för alldeles för många. När inte fibern når fram, när man bor i ständig mobilskugga då är koppartråden och ADSL den enda kostnadseffektiva tillgängliga lösningen. Och så länge Telia har ansvaret för vårt telefonnät är det deras uppgift att tillse att det fungera för alla, trots att man försöker få denna heta potatis att landa i PTS knä.

Förresten hur gick det för pilotkommunerna? Jag vet att i Vetlanda var det stora problem. För de som blev av med koppartråden erbjöd Telia en produkt man gett det lätt schizofrena namnet ”fast mobil”. Det fungerade dåligt för många och inte alls för andra. Mobilsignalen var svag, mycket svag eller obefintlig för alldeles för många av abonnenterna berörda av förändringen. Men på Telia var man fast besluten att pilotprojektet skulle vara lyckosamt så man riktade helt enkelt om sändarutrustningen på berörda mobilmaster så de täckte in pilotområdet. Detta ledde å sin sida till att andra abonnenter utanför området, som tidigare haft bra täckning, blev av med sin möjlighet till att telefonera mobilt. Kreativt men kortsiktigt. Men det var ju viktigt att resultatet av piloten blev bra.

Vad är lösningen då? Jag tror att Telia har i sak rätt, eftersom man underlåtit sig till att inte kontinuerligt underhålla det fasta telenätet måste det till ett teknikskifte, lite med kniven mot strupen dessutom. Men tänk tanken om man successivt, inledningsvis i ett första steg tagit ned koppartråden och i stolparna istället hängt upp fiber, för att i ett nästa steg ytterligare säkra fibern genom att gräva ned den. Då hade vi helt kunnat bortse ifrån mobilmasters placering, täckningsproblematik och strålningsrädsla och istället kunnat välkomna hela Sverige in i framtiden.

Men ansvaret för att det inte är så och att det kanske aldrig blir vilar tungt på våra ansvariga politiker. För det är de och bara de, inte några kvartalsrapportsfixerade direktörer på Telia som ska hålla i taktpinnen. För tänk, med modiga politiker som vill hela vårt land väl skulle det kunna var så här nästa gång det knackar på dörren där hemma hos dig:
Du öppnar och där står en äppelkindad tjänsteman från Telia. Tjänstemannen hälsar vänligt, ler med en jämn tandrad och låter glatt meddela att nu blir det fiber för hela slanten. J