Preussens propagandist

Det har genom tiderna varit allt annat än ovanligt att konsten används som verktyg för att stärka makten. Snarare är det nog så att konsten har i alldeles för stor utsträckning varit beroende av makten och herrarnas välvilja för att överhuvudtaget kunna existera. Det gäller inte minst måleriet.

Adolph von Menzel passade som hand i handske in i detta under Preussens fortsatta expansion under 1800-talet. Hans historiemålningar, där han avbildade 1700-talets prakt och inte minst den Preussiska hjältekungen Fredrik den store, omfamnades av kungahuset och han blev dess hovmålare. Menzel, som kallades ”den lille excellensen”, adlades till och med 1898.

Men det är inte hans patriotism som överlevt utan det som under 1900-talet fängslat konstvärlden är hans känsliga behandling av ljus och skimmer som på många sätt faktiskt föregriper impressionismen.

Rear Courtyard and House en olja på duk från 1844 är ett exempel på med vilken lätthet Menzel målar fram både ljus och skugga med impressionistiska penseldrag innan de dragen egentligen fått sitt namn. En vanlig bakgård, till att börja med, men allt eftersom man betraktar bilden träder det ena efter den andra fram. Från pumpen en ränna för att leda vattnet. Vittvätt. Och är det pojkar som leker eller män som arbetar. Och varför upplever jag byggnaden i fonden så hotfull?

Adolph von Menzel dog 94 år gammal den 9 februari 1905.

Rear Courtyard and House tillhör i der Alten Nationalgalerie i Berlin.

#enbildkonstnärperdaghållerdoktornborta #konst #konstpaus