Puts väck PUST, pustade polischefen
[LINNEFORS 2014-03-06] (6 av 100) När Rikspolischefen Bengt Svenson i förra veckan slutligen fattade beslutet att lägga ner det nyutvecklade och starkt kritiserade IT-systemet Pust Siebel var det totala fiaskot ett faktum. När Gudrun Schyman eldade upp 100.000 kronor till ingen nytta upprördes många. Men när riskpolischefen nu begraver Pust Siebel är det officiellt 145 miljoner kronor som går upp i rök. Andra källor med insyn hävdar dessutom att det snarare är närmare 300 miljoner i den polisiära lägerelden.
Hela idén med Pust var att skapa ett IT-stöd som bland annat skulle förenkla rapportskrivandet för poliser i operativ tjänst. Vi har väl alla bilden av den pekfingervalsande mässingsknappsbeprydda konstapeln som hackar iväg tecken på sin skrivmaskin av märket Remington inne på Polisstationen medan buset härjar fritt där ute. Detta var också i överförd bemärkelse det främsta incitamentet för att utveckla ett nytt system i början på 2008. De befintliga systemen var för krångliga och tidskrävande och stal just tid från arbete och närvaro på fältet.
Ett utvecklingsarbete som också uppmärksammade behovet av nya arbetssätt tog fart och på rekordkort tid lanserades Pust och det blev en en succé. Handläggningstiden för till exempel vissa mängdbrott minskade med upp till 85 procent. Som mest innebar det en minskning från i snitt 78 dagars utredning till 9 dagar för ett specifikt brott.
Det är dock skillnad på Pust och Pust. Succén hette Pust Java inte Pust Siebel. För bara efter ett par månaders drift av det väl fungerande Pust Java fattades beslutet att lägga ner systemet i förmån för utveckling av det nya Pust Siebel. Ett på många sätt redan då tvivelaktigt beslut och idag med facit i hand totalt katastrofalt. Det motiv polisledning anförde var att man ville genomföra en standardsystemstrategi och på det sättet få ner kostnaderna för bland annat systemunderhåll.
Siebel är ett standardsystem, utvecklat av Oracle. Ett system som består av ett antal färdiga pusselbitar för olika verksamhetsfunktioner. Där utvecklarna kan välja bland dessa och på det sättet sätta ihop sitt ”eget” system. Grundidén är att det i företag och organisationer finns många funktioner som hanteras på i stort sett samma sätt oavsett vad företaget eller organisationen ”producerar”. Exempel på sådana funktioner kan var mail, dokumenthanterning, spedition, fakturering osv. Redan här borde en hel rad av varningsklockor ha ringt. För de behov Pust skulle lösa för Polisen skulle innebära en hel del anpassningar av pusselbitarna och då skulle också mycket av själva vinsten av välja en standardsystemlösning gå förlorad.
Men nu var det ändå så att den förstudie som legat till grund för beslutet visade på att Pust Siebel faktiskt skulle passa som hand i handske för Polisen. Rekommendationen var:Köp Pust Siebel från Oracle. Beslutet fattades och the rest is history som man säger.
Men vänta, Vem skrev förstudien? Förstudien leddes av en konsult. Det är bra. Många gånger behövs ett utifrånperspektiv för att motverka hemmablindhet och ibland IT-chefers fixering vid teknisk harmoni mer än innehållsmässig funktion. Jag har själv anlitats som utomstående person i denna typ av frågeställningar och studier och genom att skapa ett öppet diskussionsklimat har vi hos kund både kunnat lösa upp prestigeknutar och ”dödat älsklingar” för attt få fram en fungerande och hållbar lösning. Som oberoende och genom att nogsamt aldrig välja sida under arbetet bygger man både förtroende och lösningar.
Polisens förstudie skrev alltså av en oberoende konsult? Nä, nä, tvärtom Ledare för förstudien var visserligen en konsult – men absolut inte oberoende – utan anställd på Oracle.
RIDÅ!
#blogg100
#Blogg100 är en utmaning som går ut på att blogga varje dag, 100 dagar i rad.
Här kan du läsa mer om utmaningen