Skönsång och telefonklotter

Lördag morgon. Sakta letar sig den världsberömda tenorstämman in i min dröm. Att bli väckt av självaste Jussi Björling med sin skönsång är få förunnat hinner jag tänka innan sångaren karaktäristiska andedräkt avslöjar hans identitet. Dr. Watson snart 17 månader gammal ylar i mitt öra för att tillkännage att enligt Golden Retrieverkalenderns tideräkning är det nu hög tid att stiga upp och ta emot en ny dag. Gör så.

Läser att sympatiske och kunnige Johan Roos, vd för Internationella Handelshögskolan i Jönköping, har fått nog och lämnar sitt uppdrag. Han är tyvärr bara ännu en i raden som tar sin Mats ur skolan och överger en arbetsplats som mer eller mindre konstant givit ansikte för uttrycken intern turbulens och maktfullkomlighet. Många är de som anser att det inte borde vara Mats utan Anita som som ska tas ur sin skola.

Det är en tanke att Mjölbys mest övergivna plats heter Lärdomsljuset. Ni vet, skamfläcken mitt emot Statoil som får Frostlinghuset i Boxholm att framstå som i det närmaste ett franskt renässansslott. Nu finns det tydligen dock nytt hopp för skamfläcken. Ett nytt bygglov som visade sig till slut bli identiskt med det gamla är inlämnat. Och trots att det inte ännu är beviljat räcker det långt på en ort där man är hemkörd och invand eller hur nu den kommunens slogan lyder.

Annars är väl den riktigt stora världsnyheten att Instagram tillåter andra geometriska format på sina bilder än kvadrat. Och det är ju verkligen så att det här med kvadratformat är gammal skåpmat. Ni kommer väl ihåg Instamatic-kameran som levererade fotografier med måtten 26,5 mm x 26,5 mm. Dessutom oftast med en bit av en tumme med i ena hörnet. Det var tider det.

Hans har namnsdag idag. Grattis alla Hassar.

Tyckte först att det var en gammal kåkfarare som i helsidesannons gjorde reklam för Tassimos kaffemaskiner. Men när jag gnuggat lite mer av sömnen ur ögonen såg jag att det var Mikael Persbrandt. Så helt fel hade jag ju inte.

På tal om telefonklotter visar undersökningar att vi klottrar och plottrar som mest med våra telefoner när vi är på muggen. Läste på min sociala vägg att en av mina vänner tagit detta till nya höjder. Eller rättare sagt, djupdykt i begreppet. Vännen tappade helt sonika sin lur rätt ner i holken, muggen, porslinet. Tack gode nån så skedde detta i en amerikansk toalettstol och de är så grunda att räddningsaktionen förmodligen inte krävde en Cousteau’s kunskaper. Lägg luren omhuldad i ris i 40-50 graders värme i ugnen är den världsvana omvärldens rekommendationer. Jag följer med spänning fortsättningen på detta marina kommunikationsäventyr.

Tills dess, allt väl.