Syl, syll, snask och en pinne i brasan
Tung start. Syl Sylvian är död. Det var inte covid som tog honom utan stora C. Legendarisk gitarrist i New York Dolls med en fortsatt spännande solo-karriär. När vi lirar hans ”Teenage News” på nästa rep blir det lite som att tända ljus. Albumtips: ”Syl Sylvian And The Teardrops”.
Super Size Me – sprang förbi lösviktsgodishyllorna i mataffären. Det säger en hel del om vår tid när man kan plocka en hel hink med snask för att ta med sig hem. Det är bara att greppa någon av spadarna och sedan skyffla på.
Ler och tänker på när man med morsan och farsan tog Amazonen till kiosken – i vårt fall kiosken vid Bällsta järnvägsstation och stod där med näsan tryckt mot fönstret och pekade åt tanten i kiosken vilken sötsak som hon skulle stoppa i den lilla, lilla påsen.
Ett vingummi, en riff, en sån där som såg ut som ett flygande tefat och smakade papper och pulver, en kolarulle med en obeskrivbar liten kula i mitten, en sockerbit. Just sockerbitarna kunde vara en stor besvikelse. Gamla blev de torra och hårda som granit. Några grejer till sedan var påsen full och lyckan var fullständig. Farsan köpte cigg och kvällstidning. Sedan hemåt igen.
På andra sidan spåren i Bällsta bodde Mats Rådberg – en hedersman – han finns heller inte längre. Nu tretår och jag tror allt att jag får peta in en pinne till i brasan.