Toppluvan aka mössan

Solen skiner. Och så plötsligt hörs göken i väster. Västergök, bästergök. Jag har precis varit inne i samhället och postat ett litet tackkort till Danmark för en fantastiskt vacker toppluva, eller möjligen mössa, som jag fick idag. Mössan eller om det nu faktiskt är en toppluva kom med bud idag. Budet var dessutom läkare. En trevlig läkare dessutom. Det är så här på landet. Man omges av trevliga människor. Eller förresten, landet? Jag borde ju skriva länder istället. För nog är det så att det finns trevliga och varma människor överallt – och det riktigt intressanta är att vi var och en själva bestämmer för hur det ska bli runt oss själva – för det vi ger ut får vi tillbaka. Jag vill gärna tro att det är så. Idag fick jag en mössa, eller om det nu är en toppluva, och jag blev så glad att jag som egentligen avskyr vinter och det kalla nästan längtar efter kylan så jag får använda min nya toppluva, eller om det nu är en mössa.