Utflaggad

[TRELLEBORG 2014-04-15] De är något alldeles speciellt med bilfärjor och inte minst med personalen på dem. Slitna och lätt livströtta och man funderar om de ska hålla ihop hela resan. Motvilligt öppnar den förra sitt gap och vi och vår bil strävar in på tågdäck. Ett rälsbeklätt däck som påminner om en tid då det var mycket mer bevänt med godstrafiken på räls. Idag ersatt av trailerdragare och vi fick själva bevittna hur lastbil efter lastbil rullade ut från fartyget innanmäte innan vi tilläts borda den samma.

En utdömd hiss tar oss upp på passagerardäck och längs med skitiga och slitna heltäckningsmattor hastar vi bort till aktern för att få oss vårt frukostkaffe. Vem vet, kanske till och med med en ostsmörgås som tilltugg.

I en till hälften öppnad serveringslucka får vi på nåder köpa ett par koppar maskinproducerat kaffe av en kvinna i övre medelåldern ser ut som om hon redan för många, många år sedan önskat sig lång, lång bort härifrån.

Första klunken kaffe bränner i magen. Men inget kan hindra oss idag. Snart kastar vi loss. Vi må befinna oss på en gammal, rostig skorv med en desillusionerad besättning. Men solen skiner och vi är på väg. Världen se upp, här kommer vi!