Vankelmodiga organisationer
– Vi sover på saken, sa en chef, och jag tänkte är vi som bäst i den här organisationen när vi sover?
– Vi låter det mogna lite innan vi fattar beslut, sa annan chef, och jag tänkte är vi som årgångsvin på det här företaget?
– Att inte fatta ett beslut är också ett beslut, sa en tredje chef, och jag tänkte hur hamnade jag här. I ett arbetslag där man nästa reciterar Ulf Lundell.
Det är med hjälp av obeslutsamma chefer och ledare som den vankelmodiga organisationen växer. Där rädslan för att göra fel blir viktigare än modet att göra något överhuvudtaget. Det chefen och ledaren kanske inte alltid tänker på är vilka starka och tydliga signaler det sänder till hela organisationen.
”Vad du än gör – gör INTE fel!”
Och så är skadan skedd. För i en organisation där felaktiga beslut är det värsta man kan fatta, fattas inga beslut. Man aktar sig nogsamt för att utsätta både sig själv, sina medarbetare och ytterst sin organisation för den risken. Och plötsligt har den vankelmodiga organisationen blivit en orolig organisation. En organisation där varje beslut alltid kommer att mötas av kritik, nagelfaras och relateras till hur bra det var förr, innan beslutet. Det i sin tur göder oron och rädslan för att fatta beslut ökar ännu mer.
I privat företagsamhet är detta på ett sätt självsanerande. Chefer som inte törs, kan eller vill fatta beslut ersätts antingen i tid eller så går verksamheten i konkurs.
I offentlig verksamhet och politiskt styrda organisationer är det många gånger mycket mer komplicerat. För det första är det i praktiken mer eller mindre omöjligt för en kommun, en myndighet eller en region att gå omkull. För det andra är det sällan politiken premierar chefer för goda beslut men nästan alltid utan undantag kritiserar samma chefer för beslut som visat sig vara mindre lyckosamma.
Givetvis ska varje organisation sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt fatta rätt beslut. Men det är blåögt att tro att vägen dit alltid ska ske utan att någonsin några felaktiga beslut tas. Det är genom att göra fel ibland som vi blir bättre och bättre på att göra rätt.
Får mig att tänka på uttrycket att det är bara döda fiskar som flyter med strömmen….
Bra skrivet!